Lärdomen från Daniel

Berättelsen om Daniel’s livspussel visar tydligt hur en individ navigerar i livets komplexitet. Daniel balanserar mellan flera sfärer – arbetsliv, familjeliv, socialt liv och privatliv – där varje sfär fyller olika behov såsom utveckling, kärlek, tillhörighet och återhämtning (Friedman, 2008; Languilaire, 2009).

Daniel använder både integration och segmentering som strategier. Han integrerar till exempel när idéer till jobbet uppstår under shopping eller semester, och när han låter känslor som skratt och gråt finnas i både arbete och familj. Samtidigt segmenterar han genom att skilja på arbete och sociala relationer, eller när han bestämmer att rabatt från arbetet inte får blandas med privat konsumtion.

Hans livspussel illustrerar också de sju gränsdragningar som forskning har identifierat (Languilaire, 2009):

⏰ Tid – Daniel delar in dagen i jobbtid, familjetid och senare åter jobbtid efter barnens läggning.

📍 Plats – Olika miljöer används som arbetsplatser – ibland kontoret, ibland hemmet eller ett café.

👥 Relationer – Han drar tydliga linjer mellan kollegor, vänner och familj.

💓 Känslor – Daniel vill visa samma känslor i alla sfärer, men han lämnar stressen där den uppstår.

💭 Tankar – Jobbidéer dyker upp i privata sammanhang, vilket gör att gränsen mellan sfärerna ibland suddas ut.

✋ Beteende – Han använder samma beslutslogik (Excel-tabeller) både för arbetets kollektioner och för familjens möbelinköp – ett konsekvent handlande i olika sfärer.

🌱 Energi & Återhämtning – När stressen från hemrenoveringen blev påtaglig tog han en kort andningspaus varje morgon innan han klev in på jobbet – ett sätt att skydda sin energi och skapa balans.

Sammantaget visar Daniel att livspusslet inte kan reduceras till tid och plats, utan att det är en multidimensionell process. Hans erfarenhet speglar hur integration och segmentering används parallellt, och hur gränshantering på flera nivåer formar upplevelsen av balans, obalans och välbefinnande.

Livspussel Gränshantering Dashboard – vägen till balans och välbefinnande

En teoretisk ram för autentisk livsbalans och hållbar utveckling

Livspusslet är inte en fråga om att uppnå en enkel balans mellan arbete och familj. Forskningen visar att det är en komplex, dynamisk och mångdimensionell process som ständigt förändras. Människor navigerar mellan flera livssfärer – arbetsliv, familjeliv, socialt liv och privatliv – och skapar gränser längs dimensioner som tid, plats, relationer, känslor, tankar, beteenden, stress och energi. Livspusslet är därför:

👉Multisfäriskt – det omfattar mer än arbete och familj.

👉Processuellt – det är en ständigt pågående rörelse mellan integration och segmentering.

👉Gränsbaserat – balansen uppstår genom hantering av flera typer av gränser.

👉Emotionellt – känslor är en central resurs som måste regleras för harmoni.

👉Socialt inbäddat – strategier formas i relation till normer, värderingar och kontext.

👉Existentiellt – ytterst handlar livspusslet om identitet, mening och välbefinnande.

Med denna förståelse blir livspusslet inte ett problem som ska lösas en gång för alla, utan en levande process där individer och organisationer tillsammans behöver utveckla flexibla och hållbara sätt att skapa balans.

Livspusslet som en dynamisk helhet

Att förstå livspusslet kräver att vi ser människors liv som mer än en enkel balans mellan arbete och familj. Forskningen visar (Friedman, 2008; Languilaire, 2009, 2019) att livet består av minst fyra sfärer – arbetsliv, familjeliv, socialt liv och privatliv – där varje sfär fyller olika mänskliga behov såsom utveckling, kärlek, tillhörighet och återhämtning. Dessa sfärer är inte statiska utan i ständig rörelse, och deras samspel skapar både harmoni och kollisioner. Därför är livspusslet inte ett färdigt tillstånd, utan en pågående process som individen ständigt måste omförhandla.

Strategier för balans – integration och segmentering

Individer navigerar mellan sina sfärer genom två centrala strategier: integration och segmentering (Languilaire, 2009; Kylin, 2007).

⚪⚪ Integration – sfärerna flyter samman och berikar varandra. Arbetsuppgifter kan lösas samtidigt som man umgås med familjen, eller idéer till arbetet kan komma under fritidsaktiviteter. Integration kan skapa en känsla av helhet och kontinuitet, och stärker ofta identiteten genom att man ser sig själv som en sammanhållen person snarare än uppdelad i olika roller. För många är integration långsiktigt meningsfullt eftersom det binder samman livets olika delar till en helhet.

⚪ ⚪ Segmentering – sfärerna hålls åtskilda för att skydda resurser, minska konflikter och skapa återhämtning. Individen kan välja att inte ta med arbetsfrågor hem, eller att inte låta familjeproblem påverka arbetsprestationen. Segmentering skapar tydliga gränser som gör det lättare att växla mellan roller och minskar risken för stress och utmattning. På kort sikt är segmentering avgörande för vila och återhämtning.

Viktigt är att integration och segmentering inte är varandras motsatser. De fyller olika funktioner och kan samexistera i en individs livspussel (Languilaire, 2009). Exempelvis kan en person välja att segmentera plats (inte ta med sig arbetet hem) men integrera känslor (visa samma emotionella uttryck på jobbet som hemma). Balans uppstår när individen hittar en fungerande kombination av integration och segmentering i sina olika sfärer.

Gränsdragningens dimensioner – de sju aspekterna

Livspusslet hanteras genom gränsdragningar som sker på flera nivåer (Languilaire, 2009; Rothbard & Ollier-Malaterre, 2016). Utöver tid och plats – som ofta betonas i arbetsgivares policyer – omfattar gränshantering även relationer, känslor, tankar, beteenden, stress och energi (Languilaire, 2009). Tillsammans utgör dessa sju dimensioner de osynliga linjerna i livspusslet:

• ⏰ Tid – olika tidsramar avgränsar sfärerna, exempelvis kontorstid kontra fritid, vardag kontra helg, eller barnens tid kontra vuxentid.

  📍 Plats – olika miljöer får olika syften: arbetsplats, hem, träningslokal eller semesterort. Vissa platser upplevs strikt segmenterade, andra mer integrerade.

  👥 Relationer – definierar vilka som tillhör vilken sfär: familjemedlemmar, kollegor, vänner eller bekanta. Dessa kan hållas isär eller överlappa.

  💓 Känslor – styr vilka emotioner som uttrycks i olika sfärer. Individen kan visa samma känslor i arbete och familj (integration) eller dölja dem i en viss sfär (segmentering).

  💭 Tankar – handlar om var tankarna tillåts vara. Exempelvis att inte tänka på jobbet hemma, eller att låta idéer från privatlivet inspirera arbetet.

  ✋ Beteenden – gäller vilka handlingar som anses passande i olika sfärer, exempelvis ledarstil på jobbet kontra i ideellt engagemang.

  🌱 Stress & Energi – reglerar om stress eller energi från en sfär tillåts spilla över i en annan. En person kan välja att ”lämna stressen på jobbet” eller istället bära med sig den hem.
  
  

När dessa gränser är tydliga kan individen uppleva stabilitet och kontroll, men när de blir suddiga skapas lätt konflikter mellan sfärerna. En individ kan till exempel uppleva obalans om arbetet flyttar in i familjetiden, eller om privat oro påverkar arbetsförmågan.

Emotioner, social kontext och välbefinnande i livspusslet

En central aspekt av livspusslet rör känslor. Genom begreppet emotion boundary management (Languilaire, 2009; Brundin & Languilaire, 2023) kan vi förstå att känslor inte bara är uttryck, utan resurser som behöver regleras mellan livssfärerna. Individer utvecklar mentala regler för vad som är känslomässigt tillåtet i olika sammanhang och skapar samtidigt praktiska gränser för hur känslor faktiskt uttrycks. När dessa är i linje uppstår autenticitet och emotionell balans; när de inte överensstämmer riskerar individen att hamna i emotionell dissonans, något som på sikt kan leda till stress och ohälsa.

Gränshantering är dock aldrig enbart en individuell process. Den sker alltid i en social och kulturell kontext där normer, värderingar och organisatoriska praktiker sätter ramarna för vad som uppfattas som möjligt och acceptabelt (Rothbard & Ollier-Malaterre, 2016; Languilaire, 2009). Detta blir särskilt tydligt i familjeföretag, där arbete och familj ofta är sammanflätade i tid, plats och relationer. Olika individer kan därmed utveckla olika strategier för känslomässig gränshantering: vissa föredrar hög integration (“företaget är mitt liv”), medan andra strävar efter segmentering (“arbetet stannar på kontoret”).

Sammantaget visar forskningen (Languilaire, 2009, 2019; Friedman, 2008) att livspusslet inte bara är en fråga om att organisera tid och plats, utan också om att skapa mening, hållbarhet och identitet. Genom reflektion, anpassning och medveten gränshantering kan individer forma livspussel som stärker både personlig utveckling och långsiktig livskvalitet. Detta gör också livspusslet till en fråga om välbefinnande – både för individen och för organisationer som vill bygga hållbara arbetsmiljöer.

📚 Referenser

📖 Brundin, E., & Languilaire, J.-C. E. (2023). When the display of emotion is not enough: An emotion boundary management perspective on the quality of strategic decisions. Long Range Planning, 56(5), 102245. https://doi.org/10.1016/j.lrp.2022.102245

📖 Friedman, S. D. (2008). Total Leadership: Be a Better Leader, Have a Richer Life. Harvard Business Press.

📖 Kylin, C. (2007). Att kombinera arbete och familj – Integrering eller segmentering? Arbetsliv i omvandling 2007:3. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

📖 Languilaire, J.-C. E. (2009). Experiencing work/non-work: Theorising individuals' process of integrating and segmenting work, family, social and private. JIBS Dissertation Series No. 060. Jönköping International Business School. ISBN 978-91-86345-03-7.

📖 Languilaire, J.-C. E. (2019). Entrepreneurial life-puzzle and wellbeing of women in entrepreneurship. I M.-T. Lepeley, K. Kuschel, N. Beutell, N. Pouw, & E. L. Eijdenberg (Red.), The Wellbeing of Women in Entrepreneurship: A Global Perspective (s. 259–272). Routledge.

📖 Rothbard, N. P., & Ollier-Malaterre, A. (2016). Boundary management. I T. D. Allen & L. T. Eby (Red.), The Oxford Handbook of Work and Family (s. 109–123). Oxford University Press.